Ingen rubrik..
Gokväll.. Har skrivarlust och skrivkramp på samma gång, hur går sånt till egentligen? Vad ska jag skriva egentligen, som är kul att skriva och intressant att läsa. Om jag släppte på tyglarna skulle det bli väldigt mkt ocensurerat från mitt huvud att läsa, och det är inte så nyttigt i allt för stora mängder. Det kanske inte är så intressant att läsa massa nördig text om vävning och stickning heller.
//skrivet onsdag den 24 feb 2004
Jaa, ett nytt försök då. Jag vet, det är mitt i natten och det borde vara sängdax för länge sen men har drabbats av min vanliga resfeber med packpanik och pigghet som symptom. Har packat det viktigaste och röjd över det värsta i rummet, hatar när jag tillåter det bli så pass stökigt att det blir svårt att hantera.. Skulle ha åkt morgonfärjan imorn/idag fredag men litar inte på att bussarna hanterar de ganska lömska gotlandsvägarna och kommer hinna fram till hamnen i tid. Bokade om biljetten häromdagen till eftermiddags-färjan istället, så det blir en lika sen resdag som vanligt. Det är synd, hade sett fram emot att pussa hundar och människor på dagen istället för på kvällen.
Vävde som en tok nu tisdag och onsdag, så nu är ännu en trasmatta klar. Den är jättefin, är hur nöjd som helst (och det är ett ovanligt fenomen när det gäller mig). Den har en ljus grund, med gröna, gula och beigeröda trasor samt röda återkommande ränder genom hela mattan. Nu har jag bara ribbsen kvar, och den ska jag göra efter lovet. Eventuellt kommer inte alla väva sina tabletter, och då kommer det finnas över till mig!!!
Mkt av stressen jag kände under måndagen och i veckan försvann då mattan blev klar och nerklippt, det är så skönt att bli klar med en väv som ändå var såpass stor. Visst, har massor med slutföringsarbeten kvar, att fålla handukar, sicksacka och tova sjal och fixa mängder med fransar, men det behövs inte göras akut direkt nu.
Det känns konstigt att åka hem imorn/idag, har inte ens hemlängtan.. Vet att det kommer vara jätteskönt när jag väl är hemma, men känner inte riktigt det där behovet och skulle mkt väl kunna stannat kvar här på gamla folkan fram till påsken istället om det inte berodde på ögonen. Tror att mkt av "motviljan" att åka hem beror på att många av mina kumpaner ska stanna, men det hade nog inte varit så kul att vara kvar helt ensam här på gamla folkan.
Nej, nu ska jag ge sängen en ny chans.
Vi ses snart där hemma, vi som kommer ses. Vi som inte kommer ses snart ses istället inom en snar framtid!!
Många kramar!!
